UKÄ:s utredning om högskolepedagogiskt arbete

Igår publicerades UKÄ:s utredning om högskolepedagogiskt arbete. I samband med detta gör UKÄ en rad bedömningar och ger ett antal förslag. Swednets styrelse vill härmed uppmärksamma denna gedigna rapport och uppmana våra medlemmar att ta del av materialet, som vi hoppas få tillfälle att diskutera vid den kommande inspirationsdagen den 21 januari. (Gå in och anmäl dig om du ännu inte har gjort det – anmälningsinformation finns under Konferenser). Vi vill samtidigt passa på att ge våra medlemmar inblick i styrelsens arbete, som både har föregått och bidragit till UKÄ:s utredning.

Tillsammans med bl.a. SFS har Swednets styrelse arbetat hårt under några års tid för att få tillstånd en nationell samordning av det högskolepedagogiska arbetet. Under hösten 2017/våren 2018 skrev Maria Wolrath-Söderberg (Södertörns högskola) och Åse Nygren (BTH), tillsammans med övriga i styrelsen, fram en skrivelse som skickades till utbildningsdepartementet, ordförande i riksdagens utbildningsutskott och ett antal enskilda riksdagsledamöter. Essensen av skrivelsen, som styrelsen stod bakom, var behovet av en nationell samordning av det högskolepedagogiska arbetet på en nationell nivå. För att kontextualisera vår argumentation och behovsanalys innehöll skrivelsen innehöll en historisk tillbakablick och en kontextualisering av svensk högre utbildning i relation till vår omvärld.

Vårt arbete gav resultat i form av ett möte med bl.a. Matilda Ernkrans, då ordförande i riksdagens utbildningsutskott, i maj 2018. Förutom Maria Wolrath-Söderberg och Åse Nygren anslöt också Klara Bolander Laksov (SU) och Charlotta Tjärdahl (SFS), som båda deltagit i arbetet under processens gång, tillsammans med bl.a. Lars Geschwind (KTH). Mötet var mycket produktivt och vi fick indikationer både under mötet och efter mötet om att vi hade nått en samsyn och att vi på olika sätt skulle arbeta vidare för att kunna få tillstånd en utveckling i rätt riktning. Vi hoppas och tror att Swednets och SFS:s gemensamma ansträngningar bidrog till att UKÄ några månader senare, i augusti 2018, fick uppdraget av regeringen att göra en uppföljning av det pedagogiska utvecklingsarbetet på landets lärosäten.

Under det dryga år som har gått sedan dess har Swednet som förening försökt bidra till UKÄ:s arbete på bästa sätt. Delar av styrelsen besökte UKÄ i januari 2019 (Patricia Staaf, MAU och Åse Nygren, BTH) då vi informerade om bakgrunden med vår skrivelsen, om Swednets arbete generellt, vilka behov vi såg gällande en nationell samordning samt verksamhetens utmaningar.  Tillsammans med Mona Fjellström och hennes kollegor på UPL vid Umeå universitet samordnade UKÄ därefter en gemensam konferens i maj 2019. Alla som var med i Umeå vet att konferensen var en stor succé och att dialogen med UKÄ varit mycket positiv och produktiv. Flertalet andra inom Swednet har bidragit med värdefull input och vi vill passa på att tacka alla för era insatser och bidrag. Vi vill också tacka UKÄ med Andrea Amft i spetsen för ett mycket gott samarbete.

Den centrala frågan som UKÄ ställer i sin utredning är hur vi – gemensamt och var för sig – och utifrån de roller vi har kan bidra till ett systematiskt, långsiktigt och hållbart pedagogiskt utvecklingsarbete för studentens lärande och för en högre utbildning som håller hög kvalitet?

Här följer UKÄ:s rekommendationer och förslag:

  • UKÄ menar att den högre utbildningens kvalitet skulle stärkas om det fanns en nationell strategi för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. En gemensam strategi skulle kunna ge riktning och sätta upp mål för universitet och högskolor och därigenom verka som en samlande kraft för sektorns eget arbete.
  • Vidare förordar UKÄ en nationell strategi för digitalisering av högre utbildning och forskning. De menar att högskolepedagogiken har stor betydelse för att kunna bedriva en högre utbildning som är anpassad till dagens behov. Det gäller allt från tillgång till högre utbildning, ett livslångt lärande och hållbar utveckling, till bred rekrytering, breddat deltagande, samt internationalisering.
  • UKÄ föreslår vidare att Universitets- och högskolerådets (UHR:s) främjandeuppdrag även ska omfatta främjande av den högskolepedagogiska utvecklingen. UHR bör bland annat sprida information och goda exempel på hur lärosäten arbetar med högskolepedagogisk utveckling. Vidare bör UHR vara en samlande kraft och ett forum för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer i sektorn på nationell nivå. Rollen kan innebära att även ta fasta på analyser och bedömningar som UKÄ gör i sin verksamhet och, utifrån dessa, stödja den fortsatta utvecklingen. Regeringen bör därutöver ge UHR i uppdrag att fortsätta och utvidga arbetet med att administrera och utlysa utvecklings- och projektmedel för att stärka den fortsatta utvecklingen av den högre utbildningen och av högskolepedagogiken. UKÄ:s förslag syftar till att tillgodose de behov i sektorn som synliggjorts. Behovet bedöms bland annat bestå av en ökad nationell samordning. Ett breddat främjandeuppdrag i kombination med sökbara projektmedel, skulle skapa förutsättningar för större och innovativa utvecklingsprojekt samt säkerställa att nätverk, som exempelvis Swednet, Include, och ITHU, kan bedriva sin verksamhet. För dessa ändamål bör UHR tillföras särskilda medel. Förslaget ligger på 20 miljoner kronor årligen i en långsiktig satsning för att dela ut projektmedel och stötta nationella nätverk.
  • UKÄ föreslår också att Vetenskapsrådets roll ska stärkas och att VR ska få i uppdrag att stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området. Därför föreslår UKÄ att den utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag kompletteras, alternativt förtydligas, så att kommittén även ger stöd till grundläggande forskning med relevans för utvecklingen av den högre utbildningen. Detta skulle även innebära en förstärkning av den utbildningsvetenskapliga kommittén med högskolepedagogisk kompetens. UKÄ föreslår även att regeringen ger VR i uppdrag att inrätta en forskarskola inom högskolepedagogik. För att långsiktigt förstärka basen för nationell högskolepedagogisk forskning behöver det utbildas 10–20 doktorander per år under fem års tid till en kostnad av en miljon kronor per år och per doktorand. Det kan jämföras med en liknande forskarskola för lärarutbildare som kostar 70 miljoner kronor per år. För detta uppdrag bör VR tillföras särskilda medel. UKÄ ser därutöver ett behov av en riktad satsning på högskolepedagogisk forskning i form av stöd till projekt. Även för detta uppdrag bör VR tillföras särskilda medel. UKÄ:s slutsats är att ovanstående förslag leder till en förstärkt bas för nationell högskolepedagogisk forskning. Därmed skulle statusen för högskolepedagogiken höjas generellt i Sverige.
  •  Slutligen konstaterar UKÄ att de kommer att fortsätta att granska kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning. Därutöver följer UKÄ upp och analyserar utvecklingen i högskolesektorn. UKÄ konstaterar att det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet som bedrivs vid universitet och högskolor är en viktig del av kvalitetsarbetet, och därmed av intresse för myndigheten. Redan idag granskar UKÄ hur lärosätena utvecklar utbildningarna och hur de säkerställer att utbildningen utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Detta görs inom ramen för UKÄ:s kvalitetssäkringssystem. Den kunskap och det material som skapas av kvalitetssäkringsprocessen kan komma att användas av UKÄ till fortsatt granskning eller fördjupad analys av de insatser som görs på lärosätena för att förbättra utbildningarna. Därutöver har UKÄ under arbetet med regeringsuppdraget identifierat några intressanta områden som vi kan följa upp i särskild ordning, som exempelvis kvaliteten i den högskolepedagogiska kursverksamheten, möjligheten till ömsesidigt erkännande av pedagogiska meriter, arbetet med bedömning av pedagogiska meriter samt karriärvägar baserade på pedagogiska meriter.

    Hur arbetar vi vidare? 
    UKÄ konstaterar att det inte ligger i deras ansvarsområde att utveckla en övergripande strategi eller nationella riktlinjer för lärosätenas arbete med den högskolepedagogiska utvecklingen. Deras bedömning är därför att lärosätena bör samla sig kring ett arbete med en gemensam strategi eller utvecklingsplan för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Möjligtvis skulle ett sådant arbete kunna ledas av Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

    Under UKÄ:s arbete har man också identifierat en del svårlösta frågor som inte ligger inom myndighetens ansvarsområde. Dessa vill UKÄ gärna föra vidare till sektorn så att lärosätena har möjlighet att arbeta vidare med dem. Det står klart för att det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet berör många aktörer inom sektorn och att det därför kräver en god samverkan.

    Av den orsaken ämnar UKÄ  den 6 mars 2020 anordna en (virtuell) samverkanskonferens tillsammans med SUHF:s arbetsgrupp för högskolepedagogik och lärande där tillfälle ges att gemensamt diskutera nästa steg. På det viset vill UKÄ bidra till högskolepedagogikens fortsatta utveckling.

    Med önskan om en riktigt god jul och ett gott nytt år! Vi ser med tillförsikt fram emot intressanta och produktiva samtal under 2020 – först på inspirationsdagen, sedan på UKÄ:s konferens den 6 mars och självklart även på vår årskonferens i maj!

    /Swednets styrelse

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.